softisch

Han tog ett stadigt grep i kragen och lyfte sigsjälv högt över marken. Vad tjänar det egentligen till att bara sitta, spendera sin lediga tid framför dataskärmar och försjunken i läroböcker. Nej, vad får han egentligen ut av det, vad inger det för livskvalitet, livsstandard?Vill han så kan han. Men vad ger det av livet att lägga sin tid på att studera och utbilda sig till ett yrke som du sen resten av livet är fullt upptagen med. Vad har du gett livet, i alla fall inte det livet ville ge dig. En chans att uppleva, att leva.
När han landade med båda fötterna på de kalla betonggolvet tappade han tafatt balansen och föll. När han rest sig upp, stadigt stående på sina ståtliga ben kunde han för första gången på länge stå rak, han sträckte lite extra på sig. Nu gör jag det, nu tar jag emot de livet har att erbjuda, utbilda mig hinner jag med en annan gång.

Lördag, mörka moln driver in över stan. Egentligen inger det ingen längtan efter att gå ut, men vem säger att de måste finnas något sånt. Det tog en timme ner till stan med kameran på axeln. Hände inget särskilt eller blev inga speciella bilder men det var oerhört skönt att få gå ut, se tinnerbäcken igen.
Igår var det fika med Snus&Julia, gullungarna bjöd tillåmed på födelsedagsfika. efterlängtade har de båda vart.

Helgen är än så länge bara snorig och slapp. Snart åker ja med bussen från stan. Skönt!!!