lördag 29 mars 2008

nu jäklar är de skogen som gäller

¨
kanske vaknade jag på en annan sida än jag brukar eller så var det solen som stack mig i ögonen när jag gläntade på köksdörren för frukosten blev lite extra.. vaniljyoghurt, rostatbröd, pålägg, te och jag måtte tro att det var lukten av de nygräddade våfflorna som fick upp honom ur sängen.
Många gånger har jag tjatat om min skogslängtan och äntligen kom jag mig för att ge mig ut. Vi tog bussen från Norrköping ut mot kolmårdens djupa och mörka skogar, hoho. Till skillnad från all slask i betongen låg här snön stilla och tillsynes orörd. Solen som letat sig in genom den för länge sen planterade tallskogen lekte på stubbar, snö och allt på marknivå. Känslan av att "jag kan gå hur långt som helst" infann sig strax för det att vi kom fram till vindskyddet. I skuggan av vilt vuxen skog åt vi en härlig lunch lagad på stormkök i naturen, give me some more. Solen fick det att glittra och glimma på isen och träden på andra sidan sjön.
Skymningen föll och till en sprakande tändes dem en efter en. Den vackraste av stjärnhimlar tändes ovanför våra huvuden och som till min glädje fann då jag lämnade vindskyddet för ett besök i skogen efter middagen. KockTim bjöd på stekta rotfrukter, jägarbacon, svamp och smått å gott i en härliga blandning till ljudet av brasan och vi skålade i vin i vikkåsa..
Graderna smög sig under minusstrecket då vi kröp ner i våra sovsäckar...Jag minns att jag vakna till och att stearinljusen fortfarande brann men brasan verkade ha slocknat för länge sen... huttrande låg jag där vaken ett tag och lyssnade till marsnattens tysnad. Några timmar senare vaknade jag än en gång och då till ljudet av fågelsång från våra svenska vårfåglar ljöd. Gryningsljuset började leta sig på andra sidan sjön, ett gyllende ljus börja leta sig fram mellan träden och in i vindskyddet och lekte i ansiktet på tim som verkade sova varmt, djupt och gott.
Det finns inget bättre ställe än i skogen att göra sitt morgon behov(nr2). Vad är väl en vit å tråkig toalett i jämförelse med skogen!?

Nattens kylgrader hade lagt ett extra lager is över sjön. Den tidiga morgonsolen värmde mig mer än sovsäcken gjort under natten. Vedjakt i vår snöbeprydda vinterskog, tillslut hade jag nog med torr ved för att tända upp en brasa. Med ansiktet ut mot sjön och solen i ansiktet satt jag nog där ett tag...
...grejandes med elden. En morgontrött en vakna och började fixa med frukosten. Lovely

Somna på mitt framdragna liggunderlag i solen och nu ser man ut som en röd tomat i fejan. Det var länge sen och vad jag har saknat den. Men nu är min skogabstinens aningen lugnad.
I'll be back, sooner than later


1 kommentar:

Ida sa...

Jag måste verkligen säga att jag uppskattar din blogg och den där "jag kan gå hur långt som hälst" känslan är du inte ensam om. När naturen är nära kryper sig den känslan fram, och härlig är den! :)