det är tur att ni finns, för glad gör ni mig

utanför mitt fönster rinner en bäck och bäcken ger frodighet så självklart växer det träd utanför också. i dessa två träd närmst har skatorna en viss benägenhet att sitta och i morse var de, räknade dem till 16 men de satt fan aldrig still.
Dessa små fjäderfän har även den benägenheten att låta en del, jag brukar störas när de sitter två och gormar på varandra men nu.
Men nu, nu lät de som jättestor radiostyrd bil som gasar och slirar om vartannat, och precis som om de skulle vart på min fönsterbräda precis intill sängen... och då går de verkligen inte att försöka somna om, sånt där riktigt irriterande ljud, gochs.
Nu är jag uppe i alla fall, sjukt trött... frukosten nalkar och sen kanske köpa bussbiljetter till och hem från Göteborg :D
Sen klättra med tim, karl å joel..
Lär bli fett bra

det finns dagar då man gör absolut ingenting i stort sätt, och idag är nog en sådan dag. dagar då man önskar att man hade något att göra men fördriver sin tid försjunken i en bok.
jag tycker om din qurrymössa och lika så tycker ja om dig.
saknar dig (L) kan inte hjälpa det

Låt nu för all del i världen att det inte är något inplanerat den 23:e augusti för i en av julklapparna låg en lite pappersbit i en orangfärgad ton som vittnar om turnéavslut, stångebrofälltet, sommar och winnerbäck. :)

Julaftonen blev inte som de brukar men den var lugn och uppskattad.
De bästa är nog julaftonskvällen med karlbertill jonssons julafton, juleskinka å senap :D
De tycker jag om.
De lite roliga är nog den mägnden choklad som jag fick, jag som tål mjölk mer eller mindre :P och choklad har en viss benägenhet att innehålla det. :P mer att bjuda på.

God Jul mina vänner

24:e december, Kebabmannens hemlighet (sista delen)

Någonstanns hade han fattat fel, eller rättare sagt, det var relativt lugnt hela förmiddagen och början på eftermiddagen men sen, kring tretiden börja de första samtalen komma.
-Kebabmannens pizzeria, vad får de lova att vara?
och en tio minuter senare började de första faderliga figurerna strömma in på pizzerian... alla verkade i god stämning och de tycktes inte ha någon brådis, stressen han hade sett i allas ögon den gångna veckan verkade va som bortblåst.
En timme senare plingade klockan i dörren och allas blickar vändes mot honom, han som steg in genom dörren, han hade en stor säck slängd över högra axeln, han ställde ner den på pizzerians något mjöldammiga golv.
Ur säcken plockade han ut tidningar och delade ut till varje faderlig figur som snart flöt ut genom dörren som den finaste smälta osten på den bästa kebabpizzan.
Kvar i lokalen stod nu han, kollegan och mannen i röda kläder.
Han kliade sig i sitt vita skägg, sträckte över en tidning till honom;
-du ska inte ha en tidnings sa han och skrockade lite förnöjt.

De stod bakom disken och förudrat undrade vad chefen gjorde i dessa klädder.
Innan de han fråga kom de sju små dvärgliknande människorna in.
-Bra gjort grabbar, de löste sig till slut. Nu bjuder jag på min allra bästa kebabpizza.
Stillheten hade än en gång infunnit sig och alla satt nu kring bordet nere vid den stora tavelramen.
Chefen berättade för honom att pizzerian från början var ett alibi, han hade blivit så trött på att inte göra någonting underåren, så han provade på att kasta lite pizzadeg och snart var han fast.
Så varje år kring jul återgick han till sitt levebröd, de han verkligen brann för.
Det var för barnen han gjordet detta. Julen borde ägnas åt barnen medans de är små, medans fantasin finns kvar. sådan fantasi som bara barn har
De sju små dvärgarna var sju av hans bästa nissar de hade under de senaste dagarna jobbat hårt med lite vad som, allt för att förgylla julen.
Ingen utom chefen firade jul på de sättet. Kulturkrocken var sagolik och de hade nöjt sig med att bjuda barnen på skumtomtar.
Chefen, eller ska vi säga tomten kände sig nöjd och belåten och kunde lugnt luta sig tillbaka.
För honom var inte julen stress utan en fröjd. Men de var på pizzerian han hade sina riktiga vänner som han trivdes med och jobbade med resten utav året.
Kvällen fördrev de vidare med att han chefen och kollegan lärde nissarna att baka pizza och vilket stå de blev. De tryckte även pizzafigurer av pepparkaksformarna.
Och alla de som kom in senare på kvällen fick nästa helt gratis pizzor eftersom nissarna blivit så begajstrade och hela tiden gjorde fler och fler pizzor.

Så hade de stängt och flyttat upp till hans lägenhet där de snart sov huller om buller. Stundtals kunde man höra chefens skrockande då han i drömmen for över vita vidder.
och nerifrån pizzerian strömmade lukten av kebabpizza upp genom ventilerna och fyllde lägenheten med dess lukt....

23:e december, Kebabmannens hemlighet (del 23)

Han hade inte sätt röken av varesig chefen eller hans vänner på hela dagen.
svetten hade runnit om honom nu då han stånkade vid den varma ugnen, de var bara han å hans kollega där idag. och kunder hade de gått om. Men han visste att morgondagen skulle bli betydligt lugnare..

Kom in på mitt café
En massa mysiga soffor och soft musik
välkommen in, jag bjuder på lussebullar, pepparkakor och glögg.
bara sätt dig ner, ta de lugnt och ha de trevligt.
te i alla de olika smaker eller bara en kaffe om du hellre vill ha det.
framåt kvällningen bli'rä musik, juleskinka å gröt.

Det känns så tråkigt att folk verkar vara så stressade och bekymrade, så belastade med bekymmer. Trots att alla julklappar inte är klara så känner jag mig inte stressad, inte heller bekymrad, bara lite konfunderad över hur jag ska utforma dem :)
Snus och jag diskuterade när vi satt på café M i den blå/grå soffan å drack te, vi skulle starta ett café, å har typ 100, eller i alla fall 50 olika sorter te och bakverk som passar till te.
Och så ska de finnas en mängd soffor och sköna fotöljer, och musiken ska va bra.
Sällskapsspel skare också finnas.
Och fiket ska välkomna alla som vill komma in i värmen, både fysikst å själsigt. thihi.
Så poetiskt.
Ja vill bara krama om er, hålla er nära, mina vänner.

Idag tog ja pendeln över till andrea i mjölby. Pepparkaksbak med henne å lill amanda.
Vi gjorde helt klart de snyggaste pepparkakshuset. :D
ujuj, andrea, vad ja saknat dig.
min äldsta å antagligen bästa vän.

imorgon blire å klä granen, julstäda,fixa skinkan å en hel massa stämningsskapande grejor.
:D å imorgon kanske hjärtat kommer


22:a december, Kebabmannens hemlighet (del 17-22)

De var väldigt ordningssamma dessa små sju som infann sig i hans lägenhet. Dagarna hade rullat på. Han hade inte behövt städa för det gjorde de i stort sätt hela tiden, de gick alltid om varandra å skyllde på att någon inte hade städat ordentligt.
De gråa vädret hade upphört att vara grått, en morgon strålade solen utanför hans sovrumsfönster som vätte mot bakgården som var fylld med cyklar och andras atteraljer.
Sent den natten hade den stjärnklara natten blivit ompysslad och någon hade bäddat ner den i ett mjukt vitt molntäcke och morgonen där på låg täcket avslägnt på marken. En vit vintervärld, äntligen hade snön kommit, och det slutade inte snöa fören två dagar senare.
Stundtals hade temperaturen stigit mot nollan och då hade det verkligen kräksnöat. stora maffig flingor siglade ner i behaglig takt, men snabbt nog att förvirra sig och inte kunna följa en flinga ända ner till marken.
strömmen hade gått under två tillfällen med de hade inte berör dem inne på pizzerian så hjärtans mycket, ur deras gamla vedeldade pizzaugn strömmade värmen.
Den 21:a var temperaturen nere på -16 grader och det riktigt bet i ´kiderna när han klev utanför dörren för att skotta.
Plogbilen hade slutat köra nu när snön slutat falla, 5 dm och ännu mera i de omåttligt populäras snöhögarna som barnen i deras f'ärgglada klädnader studsade omkring i.
Den vita vägbanan tycktes vara som en isgata men den orangehydade mannen slutade inte för den delen besöka pizzerian.
De nalkades julafton och inne på pizzerians kontor var inte mycket sig likt...

antingen julstjärna eller julljusstake, inte både och i ett och samma fönster, som att ljusstaken letade efter den heliga stjärnan.

Julefika med snus på café M, ja tycker om dig. :)
Sen traska vi en massa på stan., sjutton va möe folk de var idag, kanske inte så konstigt med tanke på att typ alla i linköping slutar idag.
Besök på banken, hej fina blåa stolar som jag värmde i en halvtimme.. att de ska ta en sådan tid.
julklappsförberedelseinköp å blåa cyklen hem.
äta tacopaj å nu sitter ja här å är frösen.

Träna skrattmusklenrna lite, sunes jul och pepparkaksbakningen(http://youtube.com/watch?v=pU3_pFvL8Lw),. de var länge sen vi var små och sådant gick på teve.

the pixies - where is my mind, för er som gick på katedral för två år sen, Laban is the shiet... och Anders F Rönnblands - Det är inte snön som faller, de är grejer det, klart att jag saknar't, och all musik :D jag vill ha lite av de nu. Och cissi, vart har du tagit vägen, pojkvän sen har jag inte hört av dig på länge,även fast ja försökt få träffa dig :/

Åh Andrea är hemma igen :D imorgon, imorgon gäller det...

Saknar dig <3

Just nu är det bara täcket som kan få mig varm.
fryser något så rysligt, fast tee kan nog funka. tee under täcket vid elementet
just nu, just här är det de enda som kan funka, varm dusch funka inte, jag har provat.
Omberg hela dagen med alla nf klasserna, eller ja, vi är ju bah tre.
bygga uppgift och sen pröva alla andras å sen få en massa poäng. Enligt mitt tycke så var min grupp klart bäst, haha, med karl, axel å alberto. de är grejer de. men vi kom bara tvåa..

nu annie, nu, äntligen, inget mer pendlande å upptvingande tidigt på mornarna detta år. :D
Jag tänker inte gå upp före nio någon dag detta lov, inte andvända väckarklockan..
gosch, vad jag saknat långa mårnar :)

Även fast det är kallt så trivs jag, för nu har jag äntligen lov, jag ska gömma undan allt som har med plugg och skola och inte tänka på de någonting fram till 8 januari, även fast ja kankse borde.
men icke.
Inget mer detta år. :D

puss å kyss å hjärtligt tack sen
nu ska vi ut å bränna grannbaracken

Att bara få krypa ner under täcket bland kuddarna.
De känns så ensamt när man vart så nära inpå, komma hem och va aldeles trött och bara sitter där och ler åt allt vad som vart.
När man kommer hem, trött, behövs det inte många ord för att man ska sjunka... de behövs inte mer än den där blicken när man är hungrig och trött. Det händer inte ofta, men när man är i det stämningen vill jag bara gömma mig bland kuddar och täcken.
Dom stunderna måste finnas för va vore allt annars om de bara var glitter och glamour? Jag behöver de där självömkande stunderna, när det är jag mot rummets kalla luft. där jag kan trycka under täcket eller bara försjunka i en bok och upptäcka någon timme senare att klockan bara tickat iväg. Att jag så försjunken i boken eller för den delen en kalle anka :P glömt vad som gjorde att jag kände så och somnar ganska snart.
Det finns andra tillfällen då man inte kan somna, hur länge man än läser, vad man än gör för att somna så funkar det inte, man ligger vaken i evigheter och utan att man vet hur har man lyckats somna.
Min far sa till mig de kvällar när jag var liten och inte kunde somna; tänk på något roligt, något du tycker om.
Det har inte alltid funkat. ibland fungerar ingenting, men ibland fungerar det att räkna elefanter. då menar jag inte på de sättet man räkna får utan jag, kan låta bra knasigt men , "en elefant balanseraded på en liten liten spindeltråd.." låten den bara rullar... men de knasiga och de som får mig att le är nog att ja tänker på de här rosa elefanterna i "fem myror är fler än fyra elefanter" Jag må va skum men de fungerar för mig.

Alla hittar vi våra egna sätt och egna vägar, de börjar kännas som en moralkaka det här, men jag vill inte få det till det.
Jag är bara trött.

gosch, jag vill se på fler avsnitt med Playa Del Sol med dig och jag vill kasta fler kottar på isen i hopp om att träffa den lilla vaken, fler mörka kvällspromenader

Hör på mig, jag gillar dig :)

fläskpannkaka

även fast jag är ruskigt trött så är jag ruskigt glad.
inte för att det är skola imorgon, kanske inte heller för att jag har ledigt imorgon, eller för att jag slutar på onsdag.
det är du som får mig att le :)

men jag har fortfarande ont i knäet
efter nyår skare bli mycket klättring

var i l(r)övsveden fredag-söndag. scouter hela veckan, men de är inte samma sak som för, jag har tröttnat.

16:e december, Kebabmannens hemlighet (del 12-16)

förkylningen hade försvunnit, många toarullar senare.
den 14:e hade han åter gått till jobbet och när han på kvällen steg in i sin lägenhet möttes han av sju små dvärgar... hade han hört "snövit&de sju dvärgarna" hade han trott att de var dem. dessa herrar var i samma storlek som en sjuåring och de hade alla presenterat sig för honom men han var bara så förbluffad över hur de hade kommit in, men mindes snart att han lämnat extranycklen till chefen så han glömde lika snabbt vad de sa.
de kom bra överns, när han inte jobbade tillbringade han mycket tid med dem, under dagtid var de som bortblåsta, men klockan 21 kom de alltid vandrande tillbaka på rad, uppför trapporna och där mötte han dem, uppe i lägenheten varje kväll.
de åt inte så mycket och när de åt så bjöd de honom. det var som att han hade hamnat på ett pansionat.. servic kvällarna igenom.
tredje advent och de besynnerliga männen tände tre ljus. han hade inte haft någon adventsljustake eftersom han själv inte firade denna högtid, men nu fanns det en där och tre av fyra ljus brann vackert i fönster.

11:e december, Kebabmannens hemlighet (del 11)

om näsan hade vart som den vildaste vårfloden igår, var det idag som de frustnaste fjälljåkken.. täppt så han kämpade med att andas genom munnen. dagarna segade sig förbi. nässpräj och en masa honung..han skulle va tvungen att vara någorlunda respektabel snart.. om chefens vänner skulle bo hos honom.
han satt vid köksbordet, smulor lite här och var och la passians.. men än så hände inte.. isen hade smält utanför... gråväder och plusgrader. han önskade verkligen sig snö nu.. snö han aldrig hade haft i hans hemland, men hans ungdomsår i sverige hade vart fyllda med snön.
Vart hade den tagit vägen nu om åren?

Telefon från London

Andrea ringde :D
åh, tårar i ögonen, så glad blev jag.
Å saknar dig gör jag med, längta till den 19 december.. gosch, känns som evigheter sen, eller ja, sommaren, men de var längesen gröna blad satt på träna å solen värmde en massa. Länge sen Nykvarnsfestivalen å när ja glömde sockarna å fick springa en massa för att hinna hem å med bussen igen.
Jag väntar på dig, nästa gång hälsar jag på hos dig

åh :)

10:e december, Kebabmannens hemlighet (del 10)

Om näsan hade runnit som ett stilla vattenfall var det inget jämnfört med idag, som den vildaste vårfloden. Han orkade knappt ta sig upp ur sängen, men med möda och stort besvär tog han sig till soffan och teven.
Dagen fördrev han vid teven, kollandes på nobeldagens långa sändning, redan vid halv tio började de, efter att han sätt två avsnitt av jonny bravo, och där låg han ända fram till sex tiden då han förmådde sig att stiga upp. gick ner och beställde en pizza och med den i famnen gick han upp igen och somnade ganska snart

gosch... du är fin

ett sånt där litet mysigt leende på läpparna.
helgen var vad som behövdes.
en nattlig promenix under stjärnorna - åh =)

jag tror att jag ska ge upp det här med att sticka en julkapp.
först skulle de bli en mössa, så blidde de fel å jag har säkert gjort om de fyra gånger.
och nu ska de bli vantar.. men de funkar ju än sämre :P

(varje gång blir jag lika jävligt förbannad. det är en av de dåliga sakerna med skolan.. att de har en förmåga att ändra på lektionerna, helt okej kanske om du bor där, men annars.
såhär äre.. i skolan har vi alltid schemat för veckan uppsatt på anslagstavlan. intill sitter nästkommande vecka schema.. så du ska man kunna kolla på de och förhoppningsvis kunna planera sin kommande vecka. men icke. för nu går de och ändrar om och grejar, bara för att de ska passa dem :@ det är ingen ovanlig företelse...
och så diskuterade ja de med mam, ja då hör ja från köket- skolan får före.. Far ska vist alltid ha rätt. men sätt dig själv och pendla 2-3 timmar för att ha två timmar lektion.
bitter är jag inte, snarare redigt arg. eller kan nog börja kalla de skoltrött, jag längtar till lovet.)


9:e december, Kebabmannens hemlighet (del 9)

Natten hade faktiskt vart stjärnklar och kylig, men morgonen bjöd ännu en gång på gråväder. Men alla moln är verkligen inte vita eller för den delen bara gråa.. så många nyanser... men idag hade nog allt en och samma gråavita ton.
Näsan rann som ett stilla vattenfall, ögonen kliade som de klimedelet han gjort som yngre av innehållet i nypon, av de små håriga fröna. kunderna var varma och blossande röda, precis som de vackraste och rödaste roserna. men till skillnda från de kände han sig inte alls vacker eller för den delen pigg.
Med snytpapper nära till hands och tevekontrollen i handen som vilade tryckt på vardagsrumsbordet och han själv i en bekväm ställning i soffan fördrev han sin dag utan större saligheter.

T(w)innerbäcksbadet och klementiner

ojoj, vilken kväll de blidde sen :D
bara strålar om en liksom.
Första låten "farväl jupiter" drogs igång enligt mitt tycke i allt för hög hastighet, musiken studsade i den lilla sporthallen, men efter några låtar tog det sig och hela hallen föll in i en salig stämning. Tillbaka i stan.
Näe, de här var en av de bästa konserterna, om man bortser från ljudet. annars var allt på topp. daht, jag gillart :P
En massa Winnerbäck en å samma kväll :D

8:e december, Kebabmannens hemlighet (del åtta)

En varmfront hade fört med sig än mer tråkigt, grått och trist väder. Ännu en lördagsmorgon och klockan uppehörde att ringa under dessa dagar. visserligen jobba han även lördagar, men han ansåg att det bara var rätt att även han skulle få slippa väckarklockans eviga gapande om att få en släng så att han finge slå i golvet, eller för den delen väggen. En dag skulle den där väckarklockan fara ut genom fönstret.
De började närma sig jul med sjumila kliv, men han var inte de minsta berörd. Från den delen av världen han hade flyttat ingick inte en snubbe som klädde sig rött, massa skägg och små små kopior utan skägg som jobbade åt han. Eller någon snubbe som såg avbildad på tavlor i någon slags vit klänning, och folk verkade visst avguda denna klänningbeprydda man, eller i vilket fall några styckna, vissa mer än andra. Men denne var vist ingen mediamongul och ingen som folk tog efter beträffande klädsel.
All paketjakt som människor runt omkring honom deltog i verkade få dem att se än mer stressade, men de gynnade affärerna, folk med kassar i alla de olika slag och former kom ofta in och beställde pizzor, och till barnen, som i vissa fall var med delade de ut skumtomtar som verkade ha större inverkan på de små liven nu än vad klubbor skulle haft. Kunden som hade på pekat det, hade nog haft aningen rätt och kanske var det synd att han skrattat åt hennes tankar.

Under gårdagen hade han gjort som han blivit tillsagd av chefen, de hade satt sig vid ett bord, längst bort från disken, i ena hörnet av pizzerian. bland lunchande gäster skulle ingen lägga märke till deras samtal.
Chefen hade återgått till sitt vanliga jag, men han pratade lågt och långsamt. han var klädd i en mörk skjorta, säkert köpt på Dressman, ett par bruna manschesterbyxor och ett par träskor till detta. Chefen föredrog att gå barfota i träskona och ingen klandra honom för det.
De hade diskuterat lite lätt om pizzerian men chefen fick dem snart in på rätt spår.. på något vis hade han lyckats övertala honom att han kunde fixa så att några av chefens bekanta kunde sova uppe i hans lägenhet, chefen bodde inte långt härifrån, de tog lika lång tid att gå till honom som att grädda en pizza, men han var mån om att gästerna skulle få bo nära pizzerian. Och innan han visste ordet av hade de skakat hand på det.
Chefen hade aldrig nämnt vilka de var eller hur många, men att de skulle dyka upp kring den 12, 13:e december. Chefen kunde sin grej att prata till sig saker.
Han hade tänkt igenom saken, de kunde nog inte var så illa, en eller kanske max tre personer av okänt urspring skulle infinna sig i hans lägenhet om fyra eller fem dagar. men chefen hade försäkrat sig om att de var trevliga och inget att oroa sig över.

skäggapa

Fredag, och än en gång frågar man sig vart veckans fyra första dagar tog vägen.
Idag känns det bra. mycket bra. :)
sov länge, bra mycket längre än annars... bra musik, varmt och mysigt täcke. Mmm, mera sådant.
Toast till frukost och julete, mys :)
Får se hur dagen blir, jag vet i vilket fall att de inte kan bli smäre än igår och i förrgår, så jag drar den smarta slutsattsen att det blir nog en bra dag.
Ikväll äre ju Winnerbäck.
Massa massa musik :) och hög musik fyller den annars folktomma lägenheten just nu.

Det känns bra nu
dessutom tycker jag om dig
ganska mycket


7:e december, Kebabmannens hemliget (sjunde delen)

Dagen hade inte slutat där. Han hade haft svårigheter att sluta studsa och när han tillslut gjorde de landade han med en hård skräll på de frostbeklädda gräset.
Han hade kliat sig aningen förbryllat i hårbotten.
Hur kunde detta komma sig? Han kollad ut mot sjöns frusna vatten, det såg precis ut som vanlig is. Ännu mer bekymrade kände han sig när han såg en gräsand simma omkring som om de vore helt vanligt vatten. Han hade blinkat några extra gånger för att se om de hjälpte, han hade nypt sig själv och dragit sig i skägget så hårt att skägget säkert blivit någon cm längre, men ingenting hjälpte. anden fortsatt att simma omkring där lika lugnt.
Han hade kollat sig runt, för att se om någon annan märket de han märkt. men alla tycktse inte ta någon notis.
Han hade gått tillbaka till lägenheten för att koppla bort det, han hade av ren rutin börjat baka pizza.
han hade för en dryga halvtimme studsat runt på isen som en and simmade i som om de vart vatten. Han fick det inte att hänga ihop.
Denna morgon hade han vaknat med en ordentlig huvudvärk. men kanske vart det inte så konstigt eftersom han hade försökt avleda tankarna med några starköl ner på kvarteskrogen med Dave. En av dem han umgicks mest med.
Framåt tiotiden och några ipren steg han in på pizzerian.
Han började med de vanliga dagsrutinerna men kunde verkligen inte få ute gårdagens händelse ur tankarna. Någon var han tvungen att fråga.. men de skulle nog alla tycka att han var mer än kans.
När han mötte chefens blick när han steg in i lokalen blev han nervös. det var något i blicken som gjorde honom osäker. Chefen passerade förbi, mummlade något om,
mycket att göra. de går inte alltid som man tänkt, bara inte någon lagt märke till de.
Chefen vände på huvudet och log med sitt skäggbeprydda ansiket mot honom.
God morgon, var gårdagen uppskattad?
Chefen hade alltid vart vänlig men han frågade inte så ofta om hur de hade haft det, bara hur de mådde. han var alltid mån om att alla skulle må bra.
Han hade svarat, ganska förvånad över sitt svar, jo tack bra och själv.
Han och chefen hade en bra relation, trots de olika bakgrunderna och kulturerna de hade.. men det talade de aldrig om.
-Slänger du ihop en pizza, du vet vilken så tar vi detta över lite mat,
Jag tror att det är dags för dig att få veta det.
De andra två pizzabagarna såg lite mer än konfunderade ut när Chefen svängde in i personalrummet och sa: säg till mig när den är klar..

just another bad day

om gårdagen var dålig, ska jag nog inte jämföra den med dagen, för de skulle bara kännas värdelöst.
Hej samhällB med diskusioner å film, håltimme á la fem timmar, sen trodde jag allt att de var en viktigt lektion, men tjugofem minuter senare var jag påväg mot bussen.
I vilket fall dirketbussen å ja hann ju träffa dig någon minut. Tack, du gjorde min dag.

Tog tillfälle i akt att ta mig ut en dryga timme å fota lite i vilket fall. lekte lite med funktionerna, pröva och underhöll mig själv bättre än vad en dator gjorde.
Det är något visst med vättern, stranden, stenarna och vassen.
jag bara kan luta mig tillbaka å trisvas. ingen som säger emot :D

de börjar kännas bätter nu, men dan e ju snart slut.
imorgon äre dejt.. haha du har konkurens.
Lars Winnerbäck i sporthallen :D
han har dejet med linköping

6:e december Kebabmannens hemlighet (sjätte delen)

Det var inte direkt i går han hade haft en ledig dag dirket. Men han hade vart förbi inne hos chefen, skäggigare än vanligt och hade fått de vänliga orden: ta dig en ledig dag, du har jobbat på bra, broder!
han var lättade, han hade nog inte riktigt känt efter innan, men ja nu kändes de faktiskt rätt. det var hans tur att ta de lugnt.
Så, han vände upp mot lägenheten igen. la pizzaförklädet på stolen i hallen och sjönk ner på en stol i köket.
Okej... ledig. Vad gör man med ledighet.'
Han hade aldrig förstått vad som var så märkvärdigt med ledigheter. han trivdes med att knåda och slänga med pizza degar, dra på tomatsås och vad nu kunde behagade. men ledig, vad skulle han göra nu?
han hade öpptnat skåpet för att ta ut mjöl men hejdade sig. nej inga pizzor för mig idag.
han öppnade upp fönstren i sin lägenhet. den var inte stor men friska vindar slog nu in genom fönstret och de fladdrade i de bruna och vinröda gardinerna. han flyttade sig till sin mörkbruna lädersoffa som stod placerad vid ena väggens långsida, han la upp bena på bortet av glas och han slumrade till ganska snart.
han ruskade lätt på huvudet och flyttade sig till datorn i stället, men slumrade till ännu en gång efter bara några minuter.
nä, ut. det var ut han skulle. så han snorde på sig sina svarta spetsiga skor och traskade ner för trapporna och ut i den svenska stadsluften
med sin andedräck spräckte han luften, med den lilla rökmolnet som molnade ut ur munnen.
han traskade ner mot vattnet och strövade vidare. tankarna flöt omkring inne i skallen och han lade inte märket till något ovanligt förens han kastade en sten på isen och då stenen studsade tillbaka. sen när studsade sten på is?
han hade aldrig behövt ställa sig den frågan förut så därför hade han själv inget svar.
han tog ett prövande steg ut på isen,och sen ett till, längre och längre ut. isen var fortfrande lika hal som vanlig is, han trampa till lite sent och for på ändan, men lika snabbt studsade han upp igen, och ner och sen upp igen.
han tog några prövande hopp och snart studsade han i höga banor över den vidsträckta isen.

det är inte alls någon bra dag.

5:e december Kebabmannens hemlighet (del 5)

vissa dagar kommer då man inte vill annat än att bara ligga kvar under täcket, då man inte förmår sig att låta den rumstempererade luften kyla en.
denna morgon var visserligen en sådan, han försökte även känna efter extra noga om han kanske hade fått en förkylning eller kanske bara hade lite ont någon stanns.
bara för att få ligga kvar. han var trött på de mesta
jo visst kände han sig lite krasslig...men när broderns dotter på fyra bast kom inspringade och började gorma om att leka tjuv och polis gav han upp sitt försöka med att stanna kvar under täcket.
alla idéer lyckas inte lika bra som de var tänkta. eller för den delen att steka ett vanligt ägg som han hade tänkt att ha på frukostmackan.
nä, för det första så hade lilla fröken gått och gömt stekpannan, och hon stod nu och försökte se oskyldig ut med händerna bakom ryggen samtidigt som hon småretades med honom. han hade för allt tid i världen inte lust att leta reda på den så det blev till att steka ägget i kastrullen. saltet hade han visst tagit fel på så nu hade de en bisarr smak citron, så antagligen hade han tagit fel på citronsyran.
Nä morgonen hade inte börjar bra och dagen följde i snarlikna spår. Denne farbror hade ännu en gång vart inne på pizzerian. en märklig lite knatig gubbe som luktade starkt av apelsin.
Lukten var så stark och stickande att de sved i ögonen när han än en gång beställde en hawaii för typ fjärde gången bara denna veckan.
Mannen bara alltid en bmörkblå väst med guldknappar och under den en vinröd skjorta. till det hade han ett par sletna och urtvättade jeans. på huvdet pryddes hans tunna hårbeprydda hjässa med en gammal odal kepa, en sådan äkta bondekeps.
Ansiket såg vårdat ut och på fingret hade han en guldring. hade han lämnat odal mössan hemma hade han sett någorlunda vårad ut och man kanske inte lagt märket till honom mer än just denna ideliga lukta av apelsin.

När han mötte hans blick, där han stod bakom disken och sträckte fram pizzan såga han att mannens hudfärg hade en aning orange touchs. Kanske hade han inte reflekterat över det förut, men de var en skock besynnerliga människor som då och då besökte pizzerian som låg i hörnet bredvid posten som för flera år sen lagts ner och lokalen stod nu ¨åter tom. folk kom ofta in och frågade dem vart posten nu låg och han brukade varje gång svara:
-i din brevlåda!

mun har stund i morgon guld :S

Kanske skulle man kalla de för aktion Skumtomtar, för de lära jag verkligen behöva om jag ska klara av dagens skola, eller nja, eftermiddagens skola.
Hej hej linda, idag har vi företagsekonomi och min bok är fortfarande väldigt off. :P
Uppdrag julklapp är nu uppstartat.
Förväntar du dig en julklapp, ja säg till för då förväntar jag mig en av dig :)

4:e december Kebabmannens hemlighet (del 4)

Chefen hade verkat bli allt mer upptagen ju längre in de kom i december. Han brukar klia sig i skägget och skrocka lite sådär faderligt som farfäder brukar kunna göra ibland, dvs om de har ett skägg att klia sig i.
Morgonen hade vart mindre go och att vakna upp till ännu en dag med mulet väder fick honom att slå på hans solskensglans. något som han naturligt bar på.
Det hade vart dagar sen han sett solen skina klart senast.
Han plockade upp tidningen som låg innanför dörren nere i pizzerian. De gulbruna lenoliumgolvet sken blankare än vanligt, väggarnas bruntonade färger bröts av mot den guldbeklädda tavelramen som hängde strategiskt utplacerade vid ena kortsidan av rumet.
Disken och bakbordet var ordentligt och rent, träskivorna vittnade om wettextrasorna som genom åren torkat bort mjöl. men invid kantenran, vid listerna kunde man inte undgå att se spår av gammal pizzadeg.
Han tände skyltarna som hängde ovanför disken och pizzor i alla de olika smaker och former dök upp skrivna med bokstäver, men kanske det viktigaste, Kebabpizzorna som var kända över hela stan. stans bästa kvartespizzeria.
Han hade många gånger fått beröm för sina kebabpizzor, men jämfört med broderns var hans ingenting värda.
Denna smak och denna konsistens, jag tror vi lämnar dem för nu...

midvinternattens sköld är hård

Kebabmannens hemlighet (del 3)

Det hade ringt ideligen i telefonen och kunderna hade strömmat ut och in i en jämn och fin ström, kanske hade folkströmmen haft samma konstistens som en riktigt bra pizzadeg skulle ha.
december den 3:e hade varts som de andra resterande dagarna i december, gråmulna, trista och framförallt regniga.

äbba-björnen

söndag söndag söndag.
jag hade en dejt med elementet som sängen står bredvid inatt. varmt och mysigt vare och genom de lilla glipan i de öppna fönstret strömma kalluft in.
dagen har annars inte bjudit på så mycket.
förutom adventsfika hos mormor :)






2:a december kebabmannens hemlighet (del 2)

han hade vart inne och pratat med chefen under gårdagen.
det har vart ett besynerligt möte. de är något visst med chefen. på något vis har han oerhört kraftigare hårväxte en de andra. Men i övrigt vara han som vilken pizzeria ägare som helst.
han hade lagt armen omkring honom och med glädje diskuterat pizzeria.
pizzerian låg precis i gathörnet, kanske inte var de mest genialsika läget men affärerna gick alldelses utmärkt och nu tacka chefen honom för det.
Denna dag var nästan som en tvilling med gårdagen, mulet men inget regn till skillnad från gårdagen.
en kund konstaterade under eftermiddagen att han nog hade satt tröjan bakofram, och han mummlade något om en sen natt.
En intressant diskution hade han framåt den sena söndagskvällen med en liten knatig dam, han hade ldrigsett henne förut, diskusioner om att kanske slå på stort, och kanske än en gång kors kulturkrocken och göra någon lite mer anpassat för säsongen. som hon sag; senap, julskinka, bjud barnen på skumtomtar istället för klubbor, prinskorv.
Han hade bara skakat lätt på huvudet och skrattat med kvinnan. eller han kanske hade skratta åt henne.
han bytte än en gång skiva. radions tjatande med reklam och skrålig musik var inget för han och hans arbetskamrater, bröder och kusiner. nej här var det äkta svensk dansbandsmusik som skrålade ur högtalarna.
De var inte de att de tycket de lät bra, de ville bryta av de vanliga. de skrattade ofta åt musiken och med varandera..

skumtomte på kroken

tamdamdamdam. Lördag och tidigt uppstigande, jag lär mig nog aldrig att stiga upp när klockan ringer första gången. tåg och buss samt en lite promenad i vadstena. så varför inte passa på att åka lite bil, sagt och gjort möttes vi upp vid skolan, svante ovanligt positiv och mötte honom med en stor låda med krovbröd och dylikt. bil ut mot trakterna kring hästholmen för laxfiske.
kul kul :) första gången för mig och ordentligt fiske. efter en del kast, frusna fingrar, blöta vantar och ett å annat misstag fick jag allt in snittsen, men dessvärre fick ingen av oss någon firre.
och jag förstår verkligen varför jag inte mötte någon när jag cyklade hem i spöregnet, vilket jag inte borde gjort för nu känns knäet onödigt stort och mycket.
Hannes passade vist på att besöka sverige och linköping idag, så fika med han, gurgel, hanna&robert och carro.
Inte helt fel. havredryck på hemköp, ja nu när jag glömde den andra jag köpte hemma oss dig =P

trevlig helg på'rä

1:a december Kebabmannens hemlighet. (första delen)

Någonting störde hans synfel. Det kan väl inte ha vart de tråkiga vädret, grått och trist. Äkta november väder, eller kanske var de det som störde, att de inte längre syntes att november övergått till december. Ja, synfelet satt nog i ögonfallande höjd.
Morgonen var bister, ynka fyra grader i luften, tunga moln som bara väntade på att få släppa ner den våta varan på folk och fä, över bäck och hus av trä.
De vanliga "lördagsmorgonrutinerna" såg lika olika ut som vanligt.
Han vaknade av att klockan inte ringde, precis som de brukar kunna vara. han gnuggade sömnen ur ögonen och kliade sig på sin håriga bringa.
i hans ungkarlslya mötte han faderns farbrors kusinbarn som liksom han ruvade på många kebaber under alla dessa år, sittandes vid tevebordet. frukosten var framplockad. Knäckebröd, för att bryta kulturkrocken, trots att de fortfarande tycket att de smakade som kartong, morgonkaffedrinken och sen ner en trappa till pizzerian.
Klockan närmande sig nu elva och han vred hastigt om nycklen till entrédörren men de var något som inte stod rätt till.
han mindes att han inte lämnat pizzakartongerna ovikta, men nu stod de på hög, vikta och klara.
hans snurrade runt och vek av bakom bakbordet fortfarnde med tankarna på pizzakartongerna...