Klockan tickar vidare och vi är snart inne på midnatt. Det är tokigt hur mycket disk det kan gå åt på en kväll. Jag föreslår att alla max kan få ett glas var, en skål att tvätta händerna i och sen så gör vi som i Pakistan, äter med händerna ur samma skål. Bra, då säger vi så!
Det verkar som detta var mitt sista schemalagda arbetspass denna sista praktik, om några dagar far vi och visst kommer det att kännas vemodigt, men det är än fortfarande dagar kvar.
Hela dagen har jag haft huvudvärk som börjar släppa nu och det pågår ett förbrilt skrattande och diskuterande här i Laponia. Vi håller på att få ett brasilianskt skämt utslängt av Johans brasilianska vän. Goda skratt och jag är ledig imorgon. Life is good
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar