let it snow, let it snow

Tillslut kände vi att så här kan det inte fortsätta, så vi tog vårt pick och pack och traska iväg. Raka vägen ut mot skogen, mot tallskogen. Kanske inte längre än 1-2 kilometer men iväg kom vi och tältet slogs upp. Eld hade vi innan två minuter och där spenderade vi våran eftermiddag och kväll. Fascinerade över att man inte tröttnar på elden, grilla vi marschmellows, korv och gjorde mat över den öppna elden. Vi käka kex och kakor, vilade emellanåt och återgick sedan till att begrunda eldens mäktiga sken.

Innan tolv låg vi invirade i våra sovsäckar och snacka om stora världsliga ting, små obetydelselösa saker.

När jag slog på telefonen på morgonen och förvånat konstatera att klockan var kvart i tolv förmådde vi inte att kliva upp på många minuter. Isdroppar från taket och silhuetter av snön som fallit över tältet under natten.

Snö har fortsatt falla och vi tog en långfrukost med grillad falukorv och tunnbröd innan vi packa ihop och traska ner mot stan. 40 minuter senare och när solen nu redan hunnit gå ned, entra vi skyttegatan, tillbaka till lysrören. Men med en härligt glad känsla i magen.

En bastu med härligt kall öl till, varm choklad därefter och livet känns njutbart igen.

Ska till att värma på lite glögg, men bara lite mat i magen först.

Ibland älskar jag bara fredagar.