en zooapa

positivaklubben har haft samnträde och här med bestäm att någonting måste göras.

jag känner bara att negativiteten strömmar över mig. praktiken i ramundberget, Lkkjuniorträningen ikväll, helgen, navigationen, fritidskunskapsprovet... and so on.
Varför? jag vill inte gå omkring och deppa, klaga och vara irriterad. om man tar och vänder på allting, vänder på det, från negativit till posititvt så gott det går.
Vad gör det att lägga ut 2000 för mat i fjällen, ja för pengarna får jag igen.. kanske blir ja glad dagen de kommer.
Kanske har jag tur att någon mer tränare dyker upp i kväll. annars får ja ta de själv och se de som någonting som stärker min roll som tränare.
Åker jag iväg med DS till västerlösa blir det säkert roligt väl där.
Jag har en chans att klara VHF och ¨Förarintyget och gör jag det kan ja luta mig tillbaka. and so on and on.
kanske har man fått en dänga av prstationsångesten :P

Onsdag eftermiddag om en vecka åker vi iväg med nf05 och åker skidor till fredag. Och självklart krockar de med johanna, simons å tims "bal på slottet...." gosch ja vill ja vill.
Jag måste se till att allt klaffar och att ja inte står på öronen och bryter någonting i backen.

Nae, de bästa när man har en massa tankar i skallen är att ta fram gitarren, i bästa fall om ingen är hemma elgitarren, dra på hög volym och skråla.
Jag blir nog ingen rockstjärna men glad blir jag av det. :D

men kärlek
äbba