Pablo Moses - A Song
Som ett mullrande åskväder dundrade huvudvärken in under färden hem. Lika snabbt som ett sommarregn upphör, försvann huvudvärken. Men likt marken fortfarande är våt, likt det glittrar i de våta gräset ligger huvudvärken kvar där bakom någonstanns och lurar.
Vakna i morse, åh vad ja ville döda väckarklockan, och när alarmet på mobilen ljöd ville ja bara slänga den i väggen. Inte nu.. ville bara ligga kvar under de varma täcket.
Men just då väckarklockan ringde första gången lugnade ja ner mig lite, när ja slog upp ögonen, när ja såg att du låg kvar :)
Frukost på sängen varu verkligen värd, du är värd mer.
Panik över att ja trott att ja tappat nycklarna när vi satt på bussen ner till stationen. Väl när ja trodde de va så illa att ja måste åka tillbaka hem och gått på bussen känner ja i den ända fickan, den ja aldrig lägger någonting i och vad ligger de, jo om inte nycklarna. gosch vad ja skrämde upp mig själv.
Vidare me pendeltåget och precis innan mjölby blev det puss och hejdå, jag klev av och iväg for tåget och Tim mot tranås vidare mot eksjö... suck.
två timmar i mjölby sen vidare mot vadstena, hann panikplugga och yes, i did it.
Så sjukt lättande när jag klarade "förarbeviset" i navigationen. En suck av lättnad.
Av 75 poäng skulle man ha 60%, men i provet fanns fem olika delar och på var och en skulle man ha 60% rätt.
Nu känns det skönt.
Så mycket jag oroat mig.
Nu äre dags att börja träna igen, iväg till klätterhallen.. Nu äre på riktigt och nu äre seriöst. Ska inte hålla på att larva med samma gamla leder, här ska vi höja oss till nästa nivå.
Y en hel massa
kärlek
måndag 28 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar