[LillRamis] Dag 9 - nyponsoppa för två

tänkte greja lite nyponsoppa, recpetet är för minst två, tänkte göra lite pommes, även de räknat på två... men om man inte är två då?
Nae, nu äre bah så jäkla ensamt. Jag som är av den sociala sorten pallar verkligen inte att vara ensam såhär mycket. Men efter två veckor kommer detta kännas som en väl genomförd bravad. (och jag vet att emellanåt har jag grymt kul)
Hör runt från folk i klassen och alla verkar ha de toppen, alla utom jag. Men de är väl inte det.
Jag har det inte dåligt, folket här är helschyst och grymt sociala under arbetestid. Men jag har ju ingen som ja kan umgås med annars, ingen att åka skidor med på mina lediga dagar, ingen att luta sig tillbaka mot, ingen att snacka skit med eller för den delen bara småprata med eller ha en livlig diskusion med på de där sättet som vänner som känt varandra ett tag kan göra.
Men man ska väl inte klaga, det är inte alla som får denna möjlighet till praktik som jag!

Men visst, det är ensamt om kvällarna och det tär på än. Men ja har ju en radio och tillgång till internet. Vill ja se på teve så finns det på fjällgården. Vill ja ta en öl en onsdagskväll funkar de utmärkt eller varför inte en fredag eller lördag.
Men de var inte jag som valde att vara här ensam, det var jag som blev lämnad här.
Jag står på mig och forstätter med leendet framme.
´
Jag har fixat nyponsoppa, utanför blåser det rejält och i min ensamhet har jag börjat spåna hur jag tänkt fira en viss speciell person på dennes födelsedag...(ja, eller några dar efter, bäst e denne)
Finns inte mycket annat än att gilla läget.

saknar dig älsking