Det sitter en fågel i skafferiet

Jag är så trött på staden, på bilarna, höghusen, betongen och alla kvadratiska skuggor. Det är inte här jag vill vara.
Jag sitter inomhus. Jag vill inte vara inomhus. Där jag sitter på den svarta kökstolen och längtansfullt blickar ut genom fönstret, det är ingen vacker syn med det är i alla fall sol utomhus. Jag har stoppat ner ett band i kassetbandspelaren, fågelsång sprider sig i rummet och om jag bara blundar lite ser jag den soliga skogen, de öppna ängarna de fria vidderna. Bort med det fula betongkyrktornet, parkeringsplatserna och platsen där Berga skola en gång stod, nu är det bara grus, lera och platt, med höga staket runtomkring. Men solen den lyser fortfarande ute och jag bara måste ut, jag bara måste få dessa arbeten klara, läsa alla de här sidorna, svara på alla de där frågorna.

Någonstans på vägen har jag tappat bort mitt USB-minne och jag hinner inte riktigt ikapp mig själv just nu. Så mycket jag vill göra, så mycket som jag måste göra. Jag bekymrar mig förmycket för framtiden, mer än jag borde göra. Jag anmälde mig till Naturguideutbildningen igår, tänkte kolla efter fler alternativ. Att ha en backup.
Jag var förbi på Medicinskt Centrum och träffade herr Doktor tidigare idag, han drog, vred och petade

"-det är sannolikt främre korsbandet, det kan bli bra av sig själv, men det kan också vara så att vi får klippa och klistra så att det bra på det viset, jag skickar en remiss till US och så får du numret till en sjukgymnast"

Hej å hå, ikväll åker jag till Hangaren någon timme innan "prova på" och övar nya tekniker. Om tre dagar åker jag tillsammans med Björn och Mattias ner till Västervik och jag vill inte komma oförberedd, visserligen mindre tränad en vad jag hade planerat men jag hoppas och tror att det blir en bra helg.
Jag måste byta sida på bandet, mm, mera fågelsång. Samla krafterna, glöm huvudvärken som ha kommit tillbaka och ägna mig åt att studera. Solen skiner fortfarande, solen finns kvar imorgon och i övermorgon och dagen efter övermorgon och...