Kommer man inte framåt i utvecklingen nu, så vet jag inte vart jag ska ta vägen.
fredag 25 september 2009
Helt plötsligt skakades jag tillbaka till verkligheten bland anteckningar, texter och "that 70's". Ska'ru med och klättra, fick du mitt sms? Herrugud, jag slänger i mig mackan med fart och i samma raska takt traskar vi mot GK nordens lokal. Vi delar än en gång hallen med gymnastikgrupper. Vi bouldrar, jag som förr, som i stort sätt aldrig gjorde det. Jag som älskade utmaningen på den höga väggen, uthålligheten, friktionen och de små crimp-greppen. Jag har nu bytt ut det mot sunkiga slopers-grepp och intensiv klättring. Variation förnöjer säger dem. Men jag blir så förbaskat irriterad på greppen men jag ger inte upp, gång på gång. Vi har hittat två mål, ett på boulderväggen och en på den lilla ledväggen. Båda överhäng, båda med slopers.
Kommer man inte framåt i utvecklingen nu, så vet jag inte vart jag ska ta vägen.
Kommer man inte framåt i utvecklingen nu, så vet jag inte vart jag ska ta vägen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar