Jag är uppe med tuppen, eller kanske fel att säga när man bor i den här stan och när man ser mellanstadiebarn cykla förbi utanför när man vinklar upp persienerna. Eller pensionärer med tvättkorgen på rullatorn. Men jag vakna före båda väckarklockorna, men abolut inte före telefonen som ringde.

Nyvaken och full av förhoppning.

it's such, such a perfect day.