Har klättrat på trälist,
trälist med överhäng.
Fingrarna är inte som vanligt och aningen mer röda. Dom där grå-vita greppen höll på att få sig en rejäl omgång också, men jag klarar det inte ännu. Bara ett grepp längre, ett steg närmare målet. Den gula, med de där slopersgreppen, den på den svagt överhängande väggen, den sitter trots att det nog var där som de sista krafterna las.
Jag behövde detta, en urladdning, någonting som drog bort allt annat som inte heter klättring.
Underbart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar